SS-EN 1825 | Så fungerar det

SS-EN 1825 är en kvalitetsmärkning för såväl arbete som för fettavskiljare. Den ser till att avskiljaren uppfyller vissa krav.

Många kommuner i Sverige har haft problem med sina avloppssystem. Problem som inneburit stopp och där boven i dramat kunnat spåras och identifieras som fett. Fett som kommer från lokala verksamheter inom livsmedel - caféer, restauranger, bagerier, slakterier, gatukök, storkök, hotell, värdshus och så vidare - och vars större volymer orsakar stopp i ledningar och pumpstationer.

Som en följd av detta så finns det idag krav på att verksamheter likt de ovan nämnda ska ha en fettavskiljare installerad. En fettavskiljare samlar upp fett och töms separat, det gör att inga större mängder åker ut avloppssystemet och att man därför kan se att riskerna för stopp kommit att minimeras.

SS-EN 1825 - Svensk Standard på fettavskiljare

Kort sagt: funderar du på att starta en verksamhet inom livsmedelsbranschen så kommer också ett krav på en fettavskiljare. Storlek, funktioner, placering och annat å sido - det du ska se till är att märkningen SS-EN 1825 finns. Det är nämligen ett bevis på att fettavskiljaren i fråga håller svensk standard och att den således uppfyller de höga krav vi har i Sverige.

Det är viktigt att även installatören följer SS-EN 1825 - en auktoriserad VVS-firma som följer svensk standard ger rätt dimensioner, arbetar enligt konstens alla regler gällande placering och hittar en fettavskiljare av rätt storlek - fullt ut anpassad till din verksamhet och efter dina behov. 

Så fungerar en fettavskiljare

Om vi ska beskriva hur en fettavskiljare fungerar så handlar grundprincipen om att fett har lägre vikt än vatten. Utan en fettavskiljare så innebär det att fettet - tillsammans med avloppsvattnet - åker ut i avloppsnätet. Fettet stelnar då efter ett tag och fastnar längs väggarna. Det innebär - på sikt - alltså en garanti för ett stopp.

Har man en fettavskiljare så samlas avloppsvatten och fett i en cistern varpå fettet flyter upp till ytan, stelnar och fastnar i tanken medan avloppsvattnet rinner ut. Slam och andra partiklar samlas på botten - fettet ligger som en hinna på toppen.

Det här medför - av uppenbara skäl - att en fettavskiljare måste tömmas med jämna mellanrum. Minst två gånger per år är ett krav som många kommuner ställer. Men det beror lite på kommun och vilken verksamhet man har också. Exempelvis Sundbyberg har ett krav på att en fettavskiljare ska tömmas var 60:e dag. I Stockholm så ska tömning ske en gång i månaden. Den här informationen delges dig i samband med att du ansöker om- och får startbesked från Stadsbyggnadskontoret.

Här kan man som exempelvis ägare av en restaurang ordna med abonnemang så att fettavskiljaren töms inom en överenskommen tidsintervall - på samma sätt som sophanteringen - och att man i och med detta slipper oroa sig. Detta gör man i Stockholm hos Stockholm Vatten.